Invasiva arter

Främmande arter av djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige kan orsaka skada i vår miljö. De kan till exempel öka kraftigt i antal och tränga ut andra arter eller sprida smitta. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter. Vad du gör som privatperson spelar stor roll - vi är alla betydelsefulla i arbetet att bekämpa invasiva främmande arter.

Invasiva främmande arter i Sverige

Invasiva arter är ett ökande problem i naturen och ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Invasiva arters negativa effekter på ekosystem, jord- och skogsbruk, infrastruktur samt människors och djurs hälsa, kan medföra stora ekonomiska kostnader.

Problemen med invasiva arter i Sverige ökar i takt med befolkningsökning och det ökande resandet. Ökad världshandel innebär både medvetet och omedvetet flytt av arter mellan ekosystem. I Sveriges natur finns idag över 2 000 främmande arter och drygt 400 av dessa räknas som invasiva. Många av dessa, till exempel jätteloka, jättebalsamin, parkslide, vresros, sjögull, vattenpest och mördarsnigel orsakar redan nu stora kostnader i form av skador och årlig bekämpning.

På Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats. hittar du mycket information om invasiva arter och reglerna kring dessa.

Förbjuden hantering med invasiva främmande arter

EU-förordning nr 1143/2014 listar de invasiva främmande arter som är upptagna i EU, förteckningen uppdaterades senast 2 augusti 2022. Information om nya uppdateringar finns på Naturvårdsverkets Länk till annan webbplats. och Havs- och vattenmyndighetens Länk till annan webbplats. webbplatser. De invasiva arter som är listade i EU-förordningen får inte importeras, säljas, odlas, födas upp, transporteras, användas, bytas, släppas ut eller hållas levande.

Från 1 januari 2019 har fastighetsägare ansvar för att se till att de arter som finns med på EU:s lista inte sprids. Det betyder att vi här i kommunen har skyldighet att ta bort till exempel jätteloka. Parkslide och blomsterlupin finns inte reglerade i lag att man måste ta bort dem, men dessa är mycket besvärliga arter som bör hanteras på ett liknande sätt.

Länsstyrelsen och andra aktörers ansvar

Länsstyrelsen samordnar länets åtgärder mot de invasiva främmande arterna som finns listade i EU-förordningen. Det innebär att de beslutar om åtgärder och ansvarar för att åtgärderna genomförs. De ansvarar också för att återställa ekosystem som har skadats av bekämpningsåtgärder och genomför tillsyn så att förbuden i EU-förordningen följs. Det innebär till exempel att de kontrollerar att växtarterna inte tillåts växa eller odlas i trädgårdar, skogar eller annan mark och inte heller finns till försäljning. Länsstyrelsen har därför rätt att bekämpa invasiva arter även på annans mark för att förhindra att de sprids. I första hand är det dock fastighetsägaren som ska vidta åtgärder för att bekämpa invasiva främmande arter.

Länsstyrelsen i Blekinge har gett ut följande publikationer om invasia arter.

• Vad har du i din trädgård? Länk till annan webbplats.
• Stoppa spridningen av invasiva främmande arter i våra vatten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Arbetet med invasiva främmande arter involverar flera aktörer. Även kommuner, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten involverade i arbetet.

Rapportera fynd

Om du hittar något som du tror kan vara en invasiv art kan du rapportera detta till Invasivaarter.nu Länk till annan webbplats.. Mer information om rapportering finns även på Naturvårdsverkets hemsida. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fastighetsägarens ansvar

Fastighetsägare har ett ansvar att vidta åtgärder om det finns EU-listade invasiva främmande arter på den egna fastigheten. Landlevande ryggradsdjur och vattensköldpaddor är undantagna, där Jägarförbundet ansvarar för dessa arter på uppdrag av Naturvårdsverket. Här hittar du kontaktuppgifter till Jägareförbundet. Länk till annan webbplats.

Ansvaret gäller för alla som äger fastigheter, det vill säga:

• Privatpersoner
• Kommunala och statliga fastighetsägare
• Bolag som äger fastigheter

Trädgårdar och trädgårdsdammar

Trädgårdar utgör en stor spridningsrisk för invasiva främmande arter. Importerade, exotiska och spännande växter har lockat trädgårdsentusiaster i alla tider. Bland dem finns en del arter som i sin nya miljö sprider sig kraftfullt på bekostnad av andra växter som konkurreras ut. Som trädgårdsägare kan du hjälpa till att stoppa dessa invasiva främmande arter innan de tar sig vidare ut i naturen och orsakar skador bland annat på biologisk mångfald.

Trädgårdsdammen kan vara ett fantastiskt fint inslag i en trädgård, men den kan också vara inkörsporten för invasiva främmande växter som inte växer som vi tänkt oss utan i stället sprider sig och skapar problem.

Så här gör du dig av med växtavfallet

Det är viktigt att hantera växtavfallet från invasia arter på rätt sätt för att förhindra ytterliger spriding. Släng inte växtavfallet på komposten då flera av de invasiva växterna har så stor växtkraft att en liten bit av en stjälk kan slå rot. Avfallet ska istället brännas, lokalt eller skickas till förbränning. Det kan även läggas väl förslutet i hushållssoporna/brännbart.

Vid transport är det viktigt att avfallet transporteras väl förslutet för att förhindra spridning. Om det körs till återvinningscentral ska man försäkra sig om att avfallet tas om hand på rätt sätt blir bränt och inte komposterat.

Ronneby kommuns återvinningscentral i Angelskog har för närvarande ingen särskild hantering av invasiva växter eller växtdelar utan ska lämnas i behållare för brännbart material. Du får inte slänga trädgårdsavfall i parker, naturreservat eller i skogen.