Mål 14 Hav och marina resurser

Att bevara och använda världens hav, sjöar och marina resurser på ett hållbart sätt är målsättningen i mål 14. Haven förser oss med ovärderliga naturresurser som används till bland annat mat, läkemedel och biobränslen. Haven absorberar en stor del av den koldioxid och den värme vi släpper ut. Överfiske, försurning, övergödning och föroreningar är stora problem. Därför krävs såväl lokala som globala ansträngningar för att haven och de marina resurserna ska användas på ett hållbart sätt. Det är viktigt att skydda marina områden och den biologiska mångfalden för att haven ska må bra.

I den uttalade målsättningen att skydda hav och marina resurser har Sverige stora utmaningar. Östersjön är ett av världens mest nedsmutsade innanhav med döda bottnar, små fiskbestånd och kraftig övergödning. Överfiske, utsläpp av näringsämnen och industriutsläpp har sedan århundraden bidragit till nedbrytningen av den ekologiska balansen i Östersjön. Alltför hög exploatering av kustnära vatten och minskning av havsnära våtmarker har bidragit. Det finns åtgärdsprogram inom havsmiljö- och vattenförvaltning med åtgärder som kommuner och myndigheter behöver utföra för en bättre havsmiljö.

Nästan en tredjedel av Ronneby kommuns yta, 380 kvadratkilometer, utgörs av hav. Havet har stor betydelse för bland annat näringslivsutveckling, försvar, luft- och sjöfart, yrkesfiske, energi men också för friluftsliv, turism och boende. Att bevara och nyttja hav och marina resurser på ett hållbart sätt är frågor som kommuner arbetat länge med på olika sätt. Vattenrening är ett sådant exempel, där avloppsrening är en viktig del eller att anlägga våtmarker som renar vatten, jämnar ut flöden, ökar den biologiska mångfalden till exempel Vambåsa våtmark.

Skyddad natur

Det finns 3 naturreservat i kommunen som omfattar såväl landområden som marina områden. Det är Biskopsmåla, Gö och Listerby skärgård. Den skyddade havsarealen är 40,7 kvadratkilometer. Ett nytt marint naturreservat planeras sträcka sig från vattnen öster om Hällaryds skärgård i Karlshamn till havsområdet söder om Hasslö, det vill säga genom hela Ronneby kommun. Området utgör en regional värdetrakt för blåmusslor i en omfattning och täthet som innebär att de sammantaget fyller en viktig ekologisk funktion genom sin filtrering av vatten och genom detta en minskad effekt av övergödning.

Miljökvalitetsnorm och statusklassificering

Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel i arbetet med att nå fram till miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsnormer för vatten beskrivs för ett antal geografiskt utpekade så kallade vattenförekomster och anger den vattenkvalitet som ska uppnås samt när detta senast ska ske. Förvaltningen av vattenförekomster sker i 6-årscykler. I varje sexårsperiod upprepas momenten övervakning, bedömning av status, analys av påverkan och risk för försämring av status samt bedömning av ekonomiska förutsättningar och konsekvens. I slutet av varje sexårscykel beslutar vattendelegationen om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för kommande period.

Miljökvalitetsnormen för kustvattnet i Ronneby kommun är att det ska ha en god ekologisk status år 2027. Kemisk ytvattenstatus ska vara god med ett undantag i form av mindre strängt krav för bromerade difenyleter och kvicksilver. Halterna av bromerade difenyleter och kvicksilver bedöms överskrida gränsvärdet i fisk i samtliga vattenförekomster. Skälet för undantag är att det bedöms vara tekniskt omöjligt att sänka halterna av bromerade difenyleter och kvicksilver till de nivåer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus. De nuvarande halterna av difenyleter och kvicksilver (2015) får dock inte öka. Den största påverkan av kvicksilver består av atmosfärisk deposition vars ursprung är långväga, globala atmosfäriska utsläpp från tung industri och förbränning av stenkol. I Sverige har en stor mängd av det nedfallande atmosfäriska kvicksilvret under lång tid ackumulerats skogsmarkens humuslager, varifrån det kontinuerligt sker ett läckage till ytvattnet med påföljande ackumulering i vattenlevande organismer och fisk. Även för bromerade difenyleter beror främst på påverkan från långväga luftburna föroreningar.

Vierydsfjorden, Kålfjärden och Västra fjärden har otillfredsställande ekologisk status. Övrigt kustvatten har måttlig ekologisk status. För kemisk status så uppnås inte god kemisk status för havet. Övergödning är ett genomgående problem i södra Östersjön. Alla provtagningsstationer för näringsämnen i Blekinges kustvatten visar på måttlig eller otillfredsställande status.