Mål 13 Bekämpa klimatförändringarna

Mål 13 fokuserar på att bekämpa klimatförändringarna. Effekterna av klimatförändringarna påverkar oss alla, men de som lever i fattigdom drabbas hårdast. Förändrat klimat orsakar bland mycket annat torka, vattenbrist, översvämningar, naturkatastrofer och kollapsade ekosystem. De innebär hot mot människors hälsa och säkerhet. Mot denna bakgrund är det viktigt att stärka motståndskraften mot klimatförändringarna, förbättra medvetenheten om människans kapacitet, att begränsa klimatförändringarna och dess konsekvenser, samt fullfölja de internationella åtaganden som gjorts, till exempel Parisavtalet samt främja de minst utvecklade ländernas förmåga till effektiv klimatrelaterad utveckling.

Vad kan du göra?

Spara energi!

Stäng av apparater som inte används och låt dem inte stå i standby läge. Dra ut sladden eller använd en strömbrytare.

Res miljövänligt!

Kan du ta cykeln eller gå istället? Åka med kollektivtrafiken? Det sparar på klimatet och kan förbättra din hälsa.

Tänk på driften!

När du köper nya maskiner till hemmet - kolla upp hur energikrävande de är.

Sverige har inom detta område stora utmaningar trots att våra nationella utsläpp av växthusgaser har minskat med 26 procent jämfört med 1990. Men utsläppen av växthusgaser har istället ökat i andra länder sedan 1990, detta på grund av svensk konsumtion. Utbyggnaden av koldioxidfri elproduktion och minskad deponering av avfall är två parametrar som bidragit till minskade utsläpp av växthusgaser i Sverige. Omställningen av uppvärmningen av våra bostäder från fossila bränslen till förnybara är en annan anledning till minskningarna. Vår elproduktion bestod 2017 till 40 procent vattenkraft, 40 procent kärnkraft, 11 procent vindkraft, 9 procent konventionell värmekraft och 0,1 procent solkraft. Under senare år har utsläppen från transporterna stått stilla trots ökade biobränslen, detta på grund av fler transporter.

Koldioxidutsläpp

För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med en global uppvärmningspotential (Global Warming Potential) och då fås koldioxidekvivalenter (CO2e). Räknat per utsläppt ton bidrar exempelvis lustgas 298 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett lustgasutsläpp på 1 ton motsvarar därför 298 ton koldioxidekvivalenter.

De territoriella utsläppen av koldioxidekvivalenter i Ronneby kommun var år 2017 151 733 ton, vilket är en minskning med 60 procent sedan 1990. Den sektor som procentuellt har minskat mest under samma period är egen uppvärmning av bostäder och lokaler som har minskat med 86 procent.

Transporter

Den största andelen utsläpp av koldioxidekvivalenter i kommunen kommer från transportsektorn (57 procent) och består till största del av koldioxidutsläpp från personbilstransporter och militära transporter. Utsläppen till följd av transporter har minskat med 32 procent från 1990 till 2017. Ökningen av biodrivmedel och mer energieffektivare fordon har gjort att utsläppen minskat, men samtidigt har denna minskning dämpats av en ökning av antalet transporter

Genomsnittlig körsträcka med personbil i Ronneby är 1 148 mil (2017) vilket är strax under medel för alla kommuner i Sverige. Den genomsnittliga körsträcka med personbil har såväl i Ronneby som i riket ökat med 100 mil under de senaste 10 åren. Den genomsnittliga körsträckan per invånare i både Ronneby och riket har däremot legat relativt stabilt runt 730 mil respektive 760 mil per år.

Andelen miljöbilar i den geografiska kommunen var som högst på 17,7 procent 2015, sen har andelen sjunkit till 15,9 procent år 2018. Andelen nyregistrerade personbilar som kan drivas förnybart (dieselbilar som kan köras på HVO är inte medräknade) var under år 2018 14,5 procent, vilket kan låta lågt men innebär att Ronneby ligger topp 10 i Sverige. För den kommunala organisationens personbilar och lätta lastbilar har andelen miljöbilar legat runt 51 procent under de senaste 10 åren, vilket är högre än medel för alla Sveriges kommuner på 35,1 procent.

Klimatförändringar

I Blekinge förväntas årsmedeltemperaturen öka med 2–4,5°C till år 2100. Den största ökningen av dygnsmedeltemperaturen kommer att ske på sommaren och vintern. Vegetationsperioden beräknas bli 1,5–3 månader längre och antalet heta dagar kan bli uppemot sex gånger så många på ett år. Marktorkan väntas öka markant i Blekinge. Längre torrperioder ökar konkurrensen om vattnet, både för konsumtion och bevattning.

En direkt effekt av ökade temperaturer och ett ökat antal varma dagar är att värmeböljor kommer att bli vanligare. Samhällsviktiga verksamheter som kan påverkas av värmeböljor är energiförsörjning, omsorgsverksamhet och sjukvård, VA-försörjning, livsmedelshantering och kollektivtrafik. Kylsystem kan komma att behövas i större utsträckning exempelvis på vård- och omsorgsboenden i framtiden. Vid förskolor, skolor och äldreboenden blir behovet av en god utemiljö med möjlighet till skugga viktigt. Detsamma gäller för områden med hög byggnadsdensitet och hårdgjorda ytor som riskerar att bli så kallade ”värmeöar”. Träd sänker temperaturen, skuggar och bidrar till en jämn temperatur och en behaglig luftfuktighet.

Till år 2100 beräknas årsmedelnederbörden ha ökat med 15–25 procent jämfört med dagens nivåer. Den största ökningen förväntas äga rum under vinterhalvåret med fler häftiga regn och högre flöden i vattendragen som följd. Ökade flöden ökar i sin tur risken för ras, skred, erosion och översvämning. När marken inte kan ta upp vatten för att den till exempel är frusen eller hårdgjord blir problematiken större. Vår och sommar förväntas däremot präglas av längre torrperioder med lägre flöden i vattendragen än dagens som följd. Risken för torka och vattenbrist ökar då.

Den globala uppvärmningen beräknas leda till höjda havsnivåer. I Blekinge visar dagens scenarier på en höjning av medelhavsnivån på 0,4-1,5 meter och av högsta högvattennivån på 1,8–2,8 meter till år 2100. Stigningen förväntas dock inte avta där utan snarare öka allt snabbare och fortsätta under en lång tid framöver. Den höjda havsytan för med sig en ökad risk för påverkan på bebyggelse och infrastruktur, en ökad risk för spridning av föroreningar samt en ökad konkurrens om utrymmet längs kusten. Risken för översvämmade avlopp och saltvatteninträngningar i brunnar ökar vid höjda havsnivåer.

Klimatanpassning

Det sker en global förändring av klimatet och klimatanpassning är en viktig pusselbit i planeringen för en hållbar utveckling. För att skydda samhället är det nödvändigt att arbeta förebyggande mot klimatförändringar. Hur klimatet utvecklas beror på hur användningen av fossila bränslen blir i framtiden, det vill säga hur mycket mängden växthusgaser ökar i atmosfären. Klimatförändringarna innebär ett ökat hot mot människors hälsa, samhällsfunktioner, byggnader och infrastruktur liksom mot många av de ekosystemtjänster samhället är beroende av. Samtidigt är artrika och livskraftiga ekosystem en grund för att kunna hantera de påfrestningar klimatförändringarna innebär. Att redan nu börja anpassa samhället inför de kommande klimatförändringarna innebär att vi kan undvika stora framtida ekonomiska kostnader för både kommunen och den enskilde kommuninvånaren.